Namn som känns igen
Ett stort antal tävlingar för ungdom har under våren arrangerats. Omständigheterna har påbjudit endast en gren per tillfälle. Sju unga spårisar har satt åtta klubbrekord i skilda grenar och åldersklasser. 12-åriga Fanny Szalkai med löparföräldrar, pappa i Spårvägen och mamma i Hässelby, har gjort 2.20.1 på 800 meter. Därmed förbättrade hon Annika Holmblads klubbrekord från 1981 med elva sekunder. Annika med en spårvägspappa som blev svensk mästare i diskus. Hon var en stor talang i friidrott, men övergick till tennis, där hon blev svensk seniormästare i lag. Samtidigt med Fanny tävlade 13-åriga Carmen Cernjul och fick tiden 2.17.6. En mycket bra tid. Spårvägens statistik på distansen 2019 toppades av Lisa Havell med 2.17.1.

Internationella friidrottens återkomst
Den 11 juni avhålls "Impossible Games" på Bislett i Oslo. Eftersom inget är omöjligt för Daniel Ståhl, så återfinns han naturligvis bland de tävlande liksom Uppsalas "Mondo", som tvärt emot stavhoppares sed inte hoppar över (tävlingen). "Omöjliga spelen" ersätter Bislett Games, som brukar gå för fullsatta läktare med en entusiastisk publik, som kanske låter en mexikansk corona-öl sig väl smaka. Men nu är det en annan corona som bestämmer tagen. Tomt på läktarna, glest på arenan, men desto mer stjärnspäckat med få deltagare i varje gren. Theres Johaug, skidåkerskan, tävlar ensam på 10.000 m, där hon ämnar VM-kvala. 31.50 behövs och det kan nog gå, men det hade varit än bättre med några rejäla uppförbackar, hennes speciella styrka.

Borta med vinden
Någon gång före 2005 startade Alliansföreningen upp hemsidan genom RF:s administration. Allt var frid och fröjd fram till 2010 då RF utan förvarning plockade bort sidan med hänvisning till ändrade regler; "Alliansföreningar finns inte". Dessvärre försvann ocskå det som tidigare var skrivet ut i intet. En ny sida upprättades och sedan dess har 5500 inlägg skrivits - och finns sparade. Nu börjar det bli dags för en litet modernare uppläggning av sidan. Det är precis i faggorna.

Vårsäsongen över
Förra veckan avslutades verksamheten för träningsgrupperna, denna vecka är den sista för tävlingsgrupperna. Avslutningen på säsongen blev annorlunda på grund av coronan med inställda seriesammandrag och tävlingar. Extra tråkigt att de egna arrangemangen och tävlingarna måste ställas in; Spårvägen Open, Klubbmästerskapen (brukar vara de största i badminton-Sverige), Intensivveckorna. Nu stundar dock några veckor med Idrotts & Badmintonläger på hemmaplan.

Ny sprinter i startboxen
Spårvägens manliga sprinterstall har fått en grann förstärkning genom Joel Groth från Bollnäs. Det kan inte minst bli gynnsamt för korta och långa stafettlaget. Joels personbästa skulle i Spårvägens tiobästa genom tiderna ge andraplatser på 100 m med 10.31, 200 m med 20.96 och 400 m med 46.57. Därtill skulle han toppa långa häcken med 50.79. Det skall genast sägas att det är några år sedan Joel gjorde dessa tider. Skador har hejdat utvecklingen. Nu känner han vinden i ryggen igen och det kortsiktiga satsningen blir mot 400 slätt medan den långa siktar mot långa häcken. Det är i den grenen han kanske har sina största förutsättningar. 
   Från 1970-talet och framåt kom flera aktiva till Spårvägen just från Hälsingland. Inte minst Ragge Dahl, som gick på GIH (som IH hette då) och som kom att bli en samlande punkt för sprinters i Spårvägen och Sverige. Han var också en tid ordförande i Spårvägen Fridrott. På den tiden var det också populärt att åka på tävlingar i Hälsingland. Särskilt då en återkommande tävling runt Midsommar. Det skulle inte förvåna om man bodde i tält.

Vad sker med seniortävlandet?
Det är hårt tryck från de olika förbunden om att få börja med seriespel och tävlingar för seniorer. Det är sagt att RF och Folkhälsomyndigheten skall träffas i början av denna vecka i ärendet. FHM:s rekommendationer är än så länge att skjuta upp matcher och tävlingar. Undantaget är barn och ungdomar upp till 18 år som får spela matcher och cuper om man tar hänsyn till myndighetens råd om att undvika närkontakt, helst hålla idrottsaktiviteter utomhus, begränsa antalet åskådare och undvika resor i samband med idrottsutövande. Därtill beakta förbudet om sammankomster för mer än 50 personer.

Inte mycket som biter på Ståhl
... inte ens Diamond League och coronan tillsammans. Sedan Diamantligan tagit bort diskus från grenprogrammet och coronan omöjliggjort tävlande under våren har Damiel Ståhl förlorat tre fjärdedelar av sina inkomster. Äsch, tycker Daniel, jag klarar mig. Det är värre för dem som hänger mig i svansen, som hivar kortare än jag. Den mannen är sannerligen inte mycket till pessimist.

Vad händer i bordtennishallen?
På text-TV under rubriken "Spårvägen" får man läsa om den tyska världsstjärnan Dimitrij Ovfjarov som tränar med svenska bordtennisspelare. Han ser det som en kreativ lösning, när stora delar av världen är nedstängd på grund av coronan. "I Tyskland är allt nedstängt, jag får inte ens träffa mina föräldrar. Livet är enklare i Sverige". I textmeddelandet står inget specifikt om vår klubb, men man måste anta att vi har ett finger och en lokal med i spelet.
   På den tiden Spårvägen hade världsspelare och en bunt landslagsspelare av båda könen, inredde föreningen en bordtennislokal i Aspudden, "Kryckan" kallad efter kvartersnamnet. Det var en gammal biograf som byggdes om. Den var öppen - och nyttjad - dygnet runt. Ryktet spred sig om detta bordtennis-Mecca och spelare från många länder, till och med från Sydamerika, anslöt för träning. Träningsspråket var engelska. Faktum är att J-O/Äpplet-eran också fostrade tränare. Ett flertal blev förbundskaptener, inte bara i Sverige, utom till och med i länder som Japan och England. Hetluften i "Kryckan" var säkert också välgörande för dessa.

Michelle - två helsidor i DN
Allt är förändrat. Tävling efter tävling, mästerskap efter mästerskap ställs in. Först kom stora chocken, sedan acceptans. En viss nytta har Michele av att hon missade hela 2018 på grund av skada. Hon vet hur det är, när inget blir som man hoppas. När beskedet kom om att OS ställs in, skapade tränaren Johan Wallberg en ny plan. Michelle skulle köra vidare tio veckor och då extra fokusera på att bli starkare. Ett konkret mål som är märbart. Fram till Midsommar blir det med träningsgänget i Eriksdalsbadet åtta simpass i veckan plus träning på terra firma. Hon har känt hur formen kommer. Litet frusterande att inte få visa det på tävling. En viss oväntan, men Michelle Coleman har inte tappat sugen.

Verksamhet som speglar folkintresset
MTB för ungdomar, landsvägscykling för motionärer. Coronan har inte framtvingat några stora förändringar för Spårvägen Cykel. Man tränar ju utomhus, använder sig av stora ytor och sprider ut samlingsplatserna i mindre grupper. Ekonomiskt tappar man intäkter från två inställda arrangemang, som brukar ge en tiotusing vardera. Verksamheten bedrivs sedan årtionden i Huddinge Kommun med kansli på Källbrinks IP. Samarbetet med kommunen är tätt och fruktbart.
   Sektionen bildades 1940, en tid då det fanns många cykelklubbar i Stockholm. Spårvägen hade bland annat deltagare i Sverigeloppet, som arrangerades 1951 första gången. 176 modiga mil mellan Haparanda och Ystad. Det var då "Stålfarfar", 65-årige Gustav Håkansson från Kävlinge blev rikskändis. Han kom utom tävlan (han var för gammal) i mål ett dygn före tävlingscyklisterna. Omkring 1970 startade Ossian Selling en ungdomsgrupp i Solberga som kom att bli grunden för framgångssaga under årtionden. Först i landsvägscykling, sedan i mountainbike. 1982 blev Spårvägen främsta SM-klubb. 1988 tog Björn Johansson Spårvägens första OS-medalj, brons i lagtempolaget. 1992 bildade MTB en egen sektion inom Spårvägen Cykel. Framgångarna blev stora i de ofta halsbrytande olika grenarna. 50-årsjubileum firades 1996 med 50 SM-medaljer i bagaget. 2001 hade Spårvägen vid MTB-SM 14 medaljörer. 2004 deltog Fredrik Kessiakoff i OS, "ett hopp för framtiden". 2006 tog Fredrik brons vid VM i cross country på Nya Zeeland. Han kom att bli proffs i såväl MTB som landsväg.